Det finns tre faser i övergångsålder, förklimakteriet (perimenopaus), klimakteriet (menopaus) och postmenopaus. Förklimakteriet är tiden före sista mensen. Klimakteriet börjar den dagen då den sista mensen kommer och räknas 12 månader framåt. Detta kan man bara veta i efterhand. Postmenopaus börjar 12 månader efter den sista mensen och varar livet ut.

Läs även de första inläggen om kvinnliga hormoner, den viktiga balansen samt förklimakteriet.

Klimakteriet, även känt som övergångsåldern eller menopausen, är en naturlig biologisk process som inträffar hos kvinnor när de når en viss ålder. Det markerar slutet på den reproduktiva perioden och innebär en minskning av produktionen av könshormoner, särskilt östrogen och progesteron, i äggstockarna. Klimakteriet inträffar vanligtvis i medelåldern, oftast mellan 45 och 55 års ålder, men det kan variera från kvinna till kvinna.

Under klimakteriet genomgår kvinnokroppen flera fysiologiska förändringar. Den primära orsaken till dessa förändringar är den gradvisa minskningen av äggstockarnas förmåga att producera östrogen och progesteron. Dessa hormoner spelar en viktig roll för att reglera menstruationscykeln och upprätthålla den reproduktiva hälsan. När produktionen av dessa hormoner minskar blir menstruationscykeln oregelbunden och till sist upphör den helt.

De fysiologiska förändringarna under klimakteriet kan ge upphov till olika besvär och symtom. Vanliga symtom inkluderar:

• Värmevallningar och nattsvettningar: Plötsliga och intensiva känslor av värme som sprider sig över kroppen, ofta åtföljda av svettningar, kan vara ett av de mest besvärliga symtomen under klimakteriet. Även köldvallningar förkommer.
• Sömnproblem: Många kvinnor upplever svårigheter att somna, dålig sömnkvalitet och nattliga uppvaknanden. Vilket ger trötthet och vissa fall även hjärndimma.
• Humörförändringar: Hormonella förändringar kan påverka humöret och leda till irritabilitet, ångest, nedstämdhet och ibland även depression. Nedsatt självförtroende/självkänsla. Social fobi.
• Vaginal torrhet och urinvägsbesvär: Minskade östrogennivåer kan påverka vaginalvävnaden och leda till torrhet, klåda, obehag vid samlag och ökad risk för urinvägsinfektioner och även urininkontinens.
• Minskad sexuell lust: Förändringar i hormonbalansen kan påverka sexuell lust och libido.
• Övrigt: Hjärtklappning, viktuppgång, torra ögon och munhåla, torr hud, mag- och tarmproblem, sura uppstötningar, allergiska reaktioner, tryck i huvudet, tryck över bröstet, avdomnade/sovande kroppsdelar, huvudvärk och migrän.

Vad kan man göra för att minska klimakteriebesvären?

För att underlätta besvären och förbättra livskvaliteten under klimakteriet finns det flera åtgärder och behandlingar att överväga:

• Hormonersättningsterapi (HRT): HRT innebär att man tar östrogen och progesteron för att kompensera för de minskade hormonnivåerna. Bioidentiskt östrogen och bioidentiskt progesteron är bättre för kroppen då molekylerna är likadana som kroppens egna hormoner. De kan hjälpa till att lindra många av klimakteriets symtom, men det är viktigt att rådgöra med en läkare för att bedöma eventuella risker och fördelar.
• Örtterapi: Vissa örter och kosttillskott, som exempelvis svart cohosh och rödklöver, har visat sig ha viss effekt på lindring av klimakteriebesvär hos vissa kvinnor. Det är viktigt att diskutera användningen av örtterapier med en kvalificerad hälso- eller växtbaserad läkare.
• Livsstilsförändringar: Att upprätthålla en hälsosam livsstil kan bidra till att lindra klimakteriebesvär. Det inkluderar regelbunden fysisk aktivitet, en balanserad kost, stresshantering och tillräckligt med sömn. Det som hjälper många är styrketräning 2-3 gånger i veckan samt att undvika koffein, socker och alkohol.
• Kognitiv beteendeterapi (KBT): KBT kan vara till hjälp för att hantera symtom som humörförändringar och sömnproblem genom att utveckla effektiva strategier för att hantera stress och negativa tankemönster.
• Lokala behandlingar: För vaginal torrhet kan användning av vaginala krämer eller smörjmedel vara effektiva för att lindra obehag.

Det är viktigt att nämna att behandlingsalternativen för klimakteriet varierar och att vad som fungerar bäst för en individ kan skilja sig från en annan. Därför är det viktigt att rådgöra med en läkare eller specialist som kan ge individuell rådgivning och anpassade behandlingsalternativ.

Läs gärna mer på:

• Stark genom klimakteriet – Facebookgrupp
• Klimakteriet – UTAN hormon – Facebookgrupp
• Klimakteriepodden

Läs mer om hormoner:

• Kvinnliga hormoner – den viktiga balansen
• Kvinnliga hormoner – förklimakteriet
• Kvinnliga hormoner – klimakteriet
• Kvinnliga hormoner – efter klimakteriet
• Manliga klimakterium

---

Källor:

• Mia Lundin (2011) Kaos i kvinnohjärnan, The Center for Hormonal and Nutritional Balance Inc.
• Monika Björn (2018) Stark genom klimakteriet, Norstedts
• Mayo Clinic. (2021). Perimenopause & Menopause. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/perimenopause-menopause/symptoms-causes/syc-20354666
• The North American Menopause Society. (2020). Menopause 101: A primer for the perimenopausal. https://www.menopause.org/for-women/menopauseflashes/menopause-symptoms-and-treatments/menopause-101-a-primer-for-the-perimenopausal