Vagusnerven är en av de längsta nerverna i kroppen och är en viktig del av det parasympatiska nervsystemet (lugn och ro systemet). Vagusnerven sträcker sig från hjärnan och ner genom halsen och bröstet till bukhålan och innerverar flera organ, inklusive hjärtat, lungorna, mag-tarmkanalen och bukspottkörteln.

Vagusnerven spelar en viktig roll i att reglera kroppsfunktioner som hjärtfrekvens, blodtryck, andning, matsmältning och immunfunktion. Dessutom är vagusnerven också involverad i reglering av känslor och social interaktion.

Vagusnerven tar med information från kroppen till hjärnan och tvärtom. Magen har ett eget nervsystem, det enteriska nervsystem (ENS) som har fler nervceller än ryggmärgen och som ofta kallas för ”den andra hjärnan”. När hjärnan vill kontakta det enteriska nervsystemet i magen så aktiverar den hjärnstammen, som i sin tur aktiverar vagusnerven som till sist stimulerar det enteriska nervsystemet. Det enteriska nervsystemet aktiverar musklerna kring tarmarna som för maten framåt och neråt i magtarmkanalen. Så därför kan ett tecken på en försvagad vagusnerv vara just förstoppning. Det kan också ge överväxt av oönskade bakterier, SIBO (Small intestinal bacterial overgrowth) och även ge IBS-symptom.

Om du under en lång tid har stressat kroppen och aktiverat det sympatiska nervsystemet (flight or fight systemet), så kan du hamna i en situation där det parasympatiska nervsystemet och vagusnerven blir försvagad. Tecken på att du ofta är i det sympatiska nervsystemet, flight or fight, är att du känner dig stressad, är spänd och har en dålig sömn.

Som tur är så går det här att att åtgärda. Ett specifikt mått på hur din vagusnerv mår är HRV (Heart Rate Variability), det vill säga hur mycket dina hjärtslag varierar. Hjärtfrekvensen ska inte variera för mycket men heller inte variera för lite. Lagom är bäst! HRV kan mätas hemma, genom till exempel genom en smart klocka.

Forskning har visat att stimulering av vagusnerven kan ha positiva effekter på flera hälsotillstånd, inklusive depression, ångest, epilepsi, inflammation, och kronisk smärta.

Här kommer några tips som stärker vagusnerven:

• Andningsövningar. Djupa, långsamma andetag genom näsan och ut genom munnen kan stimulera vagusnerven och minska stress och ångest. Andningsövning som kallas ”4-7-8” kan vara effektiv. Läs mer om andning.
• Skratta. Skratt har många hälsofördelar, det hjälper oss att bilda serotonin.
• Öka serotoninet. Serotoninet kan öka aktiviteten i vagus. Dagsljus är ett av sätten att öka ditt serotonin. Läs mer om serotonin.
• Kallt vatten, efter att ha badat eller duschat kallt så ska kroppen anpassa kroppstemperaturen efter nedkylningen, då aktiveras vagusnerven.
• Meditation, yoga eller mindfulness. Dessa försätter dig i ett lugnare tillstånd och aktiverar vagus.
• Sjunga eller gurgla. Musklerna bak i munnen aktiveras och det här aktiverar vagusnerven. Gurgla djupt och länge eller sjung till en bra låt.
• Sömn. En god sömnkvalitet är viktig för att vagusnerven ska fungera effektivt. Att försöka att hålla en regelbunden sömn- och vakentid kan hjälpa till att öka vagusnervens aktivet.

Läs gärna mer om nervsystemet.

---

Källor:

• “The Vagus Nerve: A Back Door for Brain Hacking” – Wired
• ”Vagus Nerve” – Healthline
• ”Vagus Nerve Stimulation” – Epilepsy Foundation
• ”Vagus nerve stimulation: overview and implications for anesthesiologists” – Brazilian Journal of Anesthesiology
• ”The role of the vagus nerve in the therapeutic effects of meditation” – Frontiers in Human Neuroscience
• ”Vagal stimulation for epilepsy: a review of the peripheral mechanisms” – Surgical Neurology International.
• ”5 Simple Ways to Stimulate Your Vagus Nerve for Better Mental Health and Well-Being” – Psychology Today
• 164: Vagusnerven – din väg till avslappning, matsmältning, lugn och ro – 4Health med Anna Sparre | Podcast on Spotify