7. Stress & kortisol

Om vi tänker tillbaka på savannen tiden. Det skedde en riktig urladdning av stresshormoner vid jakt eller flykt. För att återhämta det, så krävs det 2 dygns återhämtning. Det är där det spricker för väldigt många idag. Vid ett stresspåslag så spänns vartenda kärl i kroppen och det är för att syresatt blod ska snabbt kunna ta sig fram och tillbaka till våra muskler. Det är väldigt smart i ett par minuter, men inte hela dagen.

När vi är på jakt eller flykt, så bildas det en gas i bihålorna, kvävemonoxid (NO), och därför är det viktigt att andas med näsan, både in och ut. Dels för att näsan är en förvärmare, dels för att immunförsvaret börjar i bihålorna i näsan. Gasen kvävemonoxid är kärlavslappnande men när vi är stressade hämmas den produktionen för att vi ska ha ett högt blodtryck när vi springer och hjärtat ska pumpa stenhårt. Vilket den gör för att den har fått väldigt mycket adrenalin och noradrenalin som gör att kärl drar åt sig och kortisol gör att vi glömmer att vi blir trötta. Egen doping. Alla lyckohormoner trycks bort (serotonin, dopamin och oxytocin). För just nu är det överlevnad som gäller. 

Detta gör att hela immunförsvaret ställer sig på tå för att det kan komma in något i kroppen som man måste försvara sig emot. Det är vanligt med hudåkomma och eksem vid stress för att mastcellerna är aktiverade. Allergier är vanligt, stressade barn är väldigt allergiska. Väldigt många sjukdomssymptom är kopplade till stress och vi reagerar alla på olika sätt vid långvarig stress.  

Situationer som orsakar stress behöver inte alltid vara negativa. Du kan till exempel känna dig stressad av att ställa upp i en tävling, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Stress kan då ge de extra krafter som behövs för uppgiften.

Kronisk stress bryter ner muskler, försämrar hjärt- och kärlsystemet och gör oss fetare. Detta beror på att stresshormonerna samverkar med blodsocker och insulin, för ur ett evolutionärt perspektiv har stress varit kopplat till matbrist.

Det är inte bara verkliga hot som kan stressa, eftersom hjärnan inte kan skilja på ett riktigt hot eller ett som du bara tänker dig. Därför kan du bli stressad bara av att föreställa dig ett hot eller en svår situation som egentligen inte finns och som kanske aldrig kommer att inträffa. Kroppen reagerar ändå på hjärnans signaler.

Hjärnan kan inte skilja på riktiga hot eller ett som du bara tänker dig.

Kortisol är ett katabolt (nedbrytande) hormon för muskler, men anabolt (uppbyggande) hormon för fett. Det betyder att kortisol kan göra att du tappar vikt i början, men det är musklerna som ryker! Om du sover dåligt på grund av stress, så sjunker viktiga könshormoner och tillväxthormon. Nattsömnen är superviktig för friska nivåer av könshormonen östrogen, progesteron och testosteron samt tillväxthormon. Om du får en plötslig dipp här, är ett av symptomen ökad fettinlagring.

Kortisol bildas i binjurarna. HPA-axeln (hypotalamus, pituitary (hypofysen) & adrenal (binjurarna)), denna krets styr stressreponserna i kroppen. Den styr även matsmältning, immunförsvar, humör, känslor, sexualitet samt fett- och energiförbränningen. Detta är anledningen till att kronisk stress får så omfattande konsekvenser. Kortisol är naturligt som högst på morgonen för att hjälpa till att piggna till och bli redo att inleda dagen. Det finns ett naturligt ämne som är en stark stresshämmare och det är närhetshormonet oxytocin. Därför att fysisk närhet med andra människor eller husdjur väldigt bra stresslindring.

Vid stress kan kortisolet vara högt eller lågt. Om man stressar under en lång tid i kombination med för lite återhämtning så kan kortisolet gå från att vara högt till att bli lågt. Om det är lågt då har binjurarna blivit utmattade, så kallad binjureutmattning.

Energidryck är ingen höjdare för kroppen. Det är oerhört mycket koffein och andra ämnen som triggar i gång vårt stressystem med kortisol, noradrenalin och adrenalin (överlevnad).  Så kroppen reagerar som om det är något hot på gång, fastän det kommer inifrån.

Man kan bli kortisolresistent på samma sätt som man kan bli insulinresistens. Cellernas receptorer slutar att svara på stridssignalen och du blir i stället trött, utmattad och tappar motivation och livslusten.

Högt kortisol ger högt blodsocker, och högt blodsocker saktar ner sköldkörtelns funktion.   Att hålla sitt blodsocker stabilt är nyckeln till fungerande binjurar, samt att undvika raffinerat socker och stärkelse och industriellt härdade oljor och fetter. Undvik skräpmat helt enkelt och överkonsumera inte koffeinhaltiga drycker.

Symptom för högt kortisol

  • Viktuppgång – mer specifikt en ansamling av fett kring magen
  • Humörsvängningar och ångestkänslor
  • Trött och utmattad trots att du fortfarande känner dig uppe i varv
  • Sömnproblem – svårt att somna och jobbigt att vakna på morgonen
  • Högt blodtryck
  • Akne och andra hudproblem – bland annat tunn hud som lätt går sönder och lätt får blåmärken

  • Nedsatt sexdrift (libido) – på grund av förändrad balans mellan könshormonen östrogen och testosteron
  • Benskörhet – ökad risk för frakturer
  • Nedsatt immunförsvar och ökad mottaglighet för infektioner
  • Muskelsmärtor – mer specifikt ryggvärk
  • Oregelbunden eller utebliven mens
  • Ökad törst – du känner dig ständigt törstig
  • Svullnad i ansiktet

Symptom på lågt kortison

  • Depression
  • Kronisk trötthet
  • Hormonobalans
  • Hjärndimma

  • Dålig återhämtning
  • Begär efter söt eller salt mat
  • Yrsel
  • Tappar hår och dålig hy

Den viktiga vilan

Den parasympatiska delen av det autonoma nervsystemet aktiveras när du bara är, mediterar, vilar, njuter, tänker positiva och kärleksfulla tankar och smälter maten. Detta kan vara förklaringen till att många blir tröttare efter en måltid. Du smälter maten många timmar varje dag vilket kräver att du ger dig själv utrymme för att vila. Tv-tittande och mobilskrollande hör inte till vila, då den ofta skapar fullt mätbar stress i hjärnan. Dessutom förblir du upptagen av och tar upp yttre budskap (ofta skrämmande och negativ sådan) vilket hindrar dig att gå inåt och finna inre lugn.

En ”slappardag” per vecka kan hjälpa till att sänka stressen, sänka blodtrycket och öka din mentala hälsa. Jobba med återhämtning och utmana inte kroppens system med stora mängder koffein, socker, regelbunden överätning, långvarig och repetitiv konditionsträning och negativa tankar, relationer och beteendemönster. Allt detta spelar roll för hur din kropp fungerar på cellnivå.

Tips!

Om du har lågt kortisol och vill höja

  • Pulshöjande träning såsom intervallträning, cross fit, spinning
  • Riktigt tung träning i stil med styrkelyft eller strongman-träning.
  • Långa fastor
  • Gå ned i vikt

  • Sov kortare tid, inte mer än 6 timmar per natt
  • Sätt press på tillvaron, se över dina drömmar & mål & börja agera mot deras förverkligande
  • Sluta titta på TV & serier, & gör aktiva, kreativa saker dagligen i stället

Om du har högt kortisol och vill sänka det

  • Sluta med alla stimulanter såsom koffein, energidrycker & allting som ska verka uppiggande.
  • Sov ordentligt, minst 7.5 timmar per natt
  • Inta 3–10 mg melatonin före sänggående.
  • Drick rent Valerianaté före sänggående, inte “Kvällsro” utan ren valeriana som köpes i lösvikt.
  • Träna regelbundet men inga, långa eller slitsamma pass.
  • Undvik att höja ditt blodsocker i onödan, håll dig så ketogen det går.
  • B-vitamin, speciellt vitamin B6 har goda effekter på stressnivåerna.
  • Magnesium och zink. Magnesium för att det är muskelavslappnande och zink för att det är en antagonist till kortisol.
  • Meditera minst 10 minuter varje dag i enskildhet, helst både morgon och kväll.
  • Gå på yoga 1-3 gånger i veckan, valfri form men helst någon som har mycket fokus på andningen.


Källor:

Kristin Kaspersen Nyfiken på (2020). Anders Lönedal om hur stress gör dig sjuk på riktigt.

Martina Johansson (2020). Hormonstark. Tukan förlag.

kortisol-arkiv – Next Level Biohacking (martinajohansson.se)

Lämna en kommentar