Vi tar till oss information på olika sätt i hjärnan beroende på om vi har en normal stressnivå eller om vi är något stressade eller mycket stressade. Hur du ska förmedla ditt budskap för att nå fram till mottagaren kan avhjälpas genom att lite koll på hur hjärnan fungerar vid stress.

Människohjärnan, med hjärnbarken och pannloben som centrala delar, är normalt sett aktiv hos en person som befinner sig på en normal stressnivå. Det är inom dessa områden som vi använder människospråket, fokuserar på sakfrågor och använder logiska resonemang. När vi kommunicerar på detta sätt finns det utrymme för att diskutera olika perspektiv, analysera konsekvenser och utforska dåtid, nutid och framtid.

Aphjärnan

Å andra sidan har vi det limbiska systemet, ibland kallat Aphjärnan, som tar över när en person befinner sig under stress och sätter känslorna i centrum. Det limbiska systemet består av olika strukturer, såsom amygdala, hippocampus, hypothalamus och delar av den främre cortex. När en person är stressad kan Aphjärnan dominera och påverka vårt sätt att tänka och kommunicera.

När Aphjärnan har tagit överhand kan det påverka vår förmåga att resonera logiskt och kommunicera på ett tydligt och sakligt sätt. Istället blir det viktigt att kommunicera på ett sätt som möter de känslomässiga behoven hos den stressade personen. Det är här ”apspråket” kommer in i bilden. Genom att visa stor medkänsla och förståelse kan vi skapa en trygg och stödjande miljö där de känslomässiga behoven kan tillgodoses.

Att använda apspråket handlar om att vara lyhörd och empatisk gentemot den stressade personen. Det handlar om att ge utrymme för personen att uttrycka sina känslor och tankar utan att dömas eller avbrytas. Genom att lyssna aktivt och visa empati kan vi hjälpa personen att hantera sina känslor och sätta ord på det de upplever.

Det är viktigt att komma ihåg att Aphjärnan inte är något som behöver bekämpas. Det är en naturlig del av vår biologi och har en viktig funktion när det gäller att skydda oss från faror och hot. När vi befinner oss i en stressad situation kan Aphjärnan aktiveras för att mobilisera vårt försvarssystem och förbereda oss för att agera.

Reptilhjärnan

Däremot kan en konstant hög stressnivå leda till att reptilhjärnan tar överhand. Reptilhjärnan, som är en del av hjärnstammen, är den äldsta delen av vår hjärna och ansvarar för instinktiva beteenden och överlevnadsreaktioner. När reptilhjärnan tar över agerar vi reflexmässigt och reagerar med antingen attackerande eller flyktbeteenden. I dessa situationer fungerar endast ”reptilspråket” för den stressade personen. Det krävs tydliga och konkreta budskap som visar vägen utan utrymme för missförstånd.

När en person befinner sig i ett mentalt krisläge, där reptilhjärnan är dominerande, är det viktigt att kommunicera på ett sätt som är direkt och tydligt. Komplexa resonemang och abstrakta budskap kan vara svåra att förstå och bearbeta i en sådan situation. Istället bör budskapen vara konkreta, enkla och direktiv för att ge den stressade personen en klar riktning att följa.

Så för att nå fram med ditt budskap, tänk på mottagaren och om den personen är något eller mycket stressad. Anpassa ditt sätt att förmedla budskapet baserat på om det är människohjärnan, aphjärnan eller reptilhjärnan som du talar med. Lycka till!

---

Källor:

• LeDoux, J. E. (2012). Rethinking the emotional brain. Neuron, 73(4), 653-676.
• Phelps, E. A., & LeDoux, J. E. (2005). Contributions of the amygdala to emotion processing: from animal models to human behavior. Neuron, 48(2), 175-187.
• Damasio, A. R. (1999). The feeling of what happens: Body and emotion in the making of consciousness. Houghton Mifflin Harcourt.
• Panksepp, J. (1998). Affective neuroscience: The foundations of human and animal emotions. Oxford University Press.
• Sapolsky, R. M. (2004). Why zebras don’t get ulcers: The acclaimed guide to stress, stress-related diseases, and coping. Holt Paperbacks.