Autoimmun kost är en typ av diet som är utformad för att hantera symtom och förbättra hälsan hos personer med autoimmuna sjukdomar. Autoimmuna sjukdomar är tillstånd där kroppens immunsystem felaktigt angriper och skadar dess egna friska vävnader och organ. Denna kostplan syftar till att minska inflammation och balansera immunsystemet för att lindra symtom och förhindra ytterligare skada.

Vad händer i kroppen när man äter autoimmun kost?

Autoimmun kost fokuserar på att eliminera livsmedel som kan utlösa en överaktiv immunreaktion hos personer med autoimmuna tillstånd. Dessa livsmedel kan vara rika på inflammationsframkallande ämnen, ha hög allergisk potential eller vara svåra för kroppen att smälta och bryta ner.

När man äter en autoimmun kost minskar intaget av sådana ”triggande” livsmedel. Detta kan leda till en minskning av den allmänna inflammationsnivån i kroppen. Minskad inflammation kan i sin tur dämpa de överdrivna immunreaktioner som driver på autoimmuna sjukdomar.

Autoimmuna sjukdomar kännetecknas ofta av kronisk inflammation. Vissa livsmedel, som gluten, mejeriprodukter, sojaprodukter, raffinerade kolhydrater och vissa konserveringsmedel, kan bidra till att öka inflammationen. Genom att undvika eller begränsa intaget av dessa livsmedel kan autoimmuna patienter minska den överdrivna immunaktiviteten och lindra sina symtom.

Utöver att minska inflammation, kan en autoimmun kost också hjälpa till att återställa tarmflorans balans (tarmens mikrobiom). En obalanserad tarmflora har kopplats till utvecklingen av autoimmuna sjukdomar. Genom att äta mer hälsosamma, fibermättade livsmedel samt fermenterade produkter kan autoimmuna patienter gynna uppbyggnaden av en mer diversifierad och skyddande tarmflora.

Exempel på autoimmun kost

Glutenfria livsmedel: Gluten, ett protein som finns i spannmål som vete, råg och korn, har visat sig kunna utlösa immunreaktioner hos många personer med autoimmuna sjukdomar. Därför är en glutenfri kost en central del av en autoimmun kostplan. Exempel på glutenfria livsmedel är: ris, quinoa, amarant och bovete.

Mejerifria produkter: Många autoimmuna patienter reagerar också på mjölkproteiner. En autoimmun kost begränsar därför intaget av mejeriprodukter som mjölk, ost, yoghurt och glass. Alternativ kan vara: växtbaserade mjölksubstitut som havremjölk, mandelmjölk eller kokosmjölk.

Sojafria livsmedel: Sojabaserade produkter kan ibland vara svåra för autoimmuna patienter att tolerera. Därför undviks sojaprodukter som tofu, tempeh och sojasås i en autoimmun kost. Istället kan man välja: bönor, linser, ärtor och andra baljväxter, nötter och frön.

Lågkolhydratrika livsmedel: En autoimmun kost tenderar att begränsa intaget av raffinerade och högt bearbetade kolhydrater, som vitt bröd, pasta, socker och sötsaker. I stället prioriteras livsmedel med långsammare kolhydrater. Exempel på lämpliga kolhydratkällor: grönsaker som broccoli, spenat, zucchini. Rotfrukter som sötpotatis, palsternacka, rödbetor. Fullkornsprodukter som fullkornsris och quinoa.

Antiinflammatoriska livsmedel: En autoimmun kost betonar rika källor på antioxidanter och antiinflammatoriska ämnen. Dessa kan hjälpa till att dämpa den överdrivna inflammationen. Exempel är: feta fiskar som lax, makrill, sardiner. Färska örter och kryddor som färsk ingefära, gurkmeja, vitlök. Bär, citrusfrukter och olivolja.

Probiotika och fermenterade livsmedel: För att stödja en hälsosam tarmflora inkluderar många autoimmuna kostplaner probiotiska och fermenterade livsmedel. Exempel: surkål, kimchi, miso och probiotiska kosttillskott.

Äggfritt: Ägg innehåller proteiner som liknar immunsystemets egna proteiner och kan därför trigga autoimmuna reaktioner hos vissa personer.

Fritt från solanacéer – Grönsaker som potatis, tomater, aubergine och paprika innehåller ämnen som kan öka inflammation i leder och tarmar.

Fritt från processad mat – Konserveringsmedel, tillsatser och raffinerade kolhydrater i processad mat kan bidra till inflammation.

Genom att följa en autoimmun kost kan patienter ofta uppleva minskade symtom, som smärta, trötthet, matsmältningsbesvär och hudproblem. Många upplever också en förbättrad livskvalitet tack vare minskad inflammation och bättre kontroll över sin autoimmuna sjukdom.

Det är viktigt att poängtera att effekterna av en autoimmun kost kan variera mellan olika individer. Vad som fungerar för en person kanske inte fungerar lika bra för en annan. Det kan krävas en hel del testande och anpassning för att hitta den optimala kostplanen för just den individuella patienten.

Dessutom är det viktigt att konsultera en läkare eller dietist när man överväger att ändra sin kost, särskilt vid autoimmuna sjukdomar, för att säkerställa att ens näringsintag förblir tillräckligt och balanserat. En olämplig näringsbrist kan i värsta fall förvärra hälsotillståndet.

---

Källor:

• Komaroff, A. L. (2021). The Gut Microbiome and Autoimmune Disease. Harvard Health Publishing. Long-lasting C. diff infections: A threat to the gut – Harvard Health
• Shoenfeld, Y., Isenberg, D. A., & Witebsky, E. (1987). Natural autoantibodies within the anti-inflammatory network. In Autoantibodies and Autoimmunity (pp. 25-47). Springer, Berlin, Heidelberg.
• Skoupa, J., Schubertová, M., & Špaček, J. (2021). The impact of diet on the course of autoimmune diseases. Acta Medica (Hradec Kralove), 64(1), 3-12.
• Rinninella, E., Cintoni, M., Raoul, P., Lopetuso, L. R., Scaldaferri, F., Pulcini, G., … & Gasbarrini, A. (2019). Gut microbiota during dietary restrictions: new insights in non-communicable diseases. Microorganisms, 7(11), 476.
• Teixeira, T. F. S., Souza, N. C. S., Chiarello, P. G., Araújo Júnior, J. L. A. C., Quirino, I. E. S., Peluzio, M. D. C. G., & Cara, D. C. (2012).