När man äter socker påverkas kroppen på flera sätt. Socker är en enkel kolhydrat som snabbt bryts ned till glukos i mag-tarmkanalen. Glukos är kroppens primära energikälla och används av cellerna för att producera energi. När man äter socker ökar blodsockernivån och kroppen frisätter insulin från bukspottkörteln för att reglera blodsockret.

Sötsug

Söta livsmedel kan aktivera belöningscentra i hjärnan och frisätta signalsubstanser som dopamin, vilket ger en känsla av njutning och belöning. Detta kan skapa en cykel av belöningssökande och önskan efter mer söta livsmedel.

Stress, tristess eller negativa känslor kan trigga sötsug som en form av tröst eller självmedicinering. Söta livsmedel kan ge tillfällig lindring och öka produktionen av endorfiner och andra signalsubstanser som kan förbättra humöret och ge en känsla av välbefinnande.

Vad kan socker ge för problem i kroppen?

För det första kan det ge en snabb och kraftig ökning av blodsockret, vilket kan leda till känslor av trötthet och energidippar efter att sockernivån har sjunkit igen. Det kan också resultera i viktökning, eftersom överflödig glukos som inte används som energi omvandlas till fett och lagras i kroppen.

En annan effekt av att äta för mycket socker är att det kan öka risken för att utveckla typ 2-diabetes. När man regelbundet äter stora mängder socker kan kroppens celler bli mindre känsliga för insulin, vilket kallas insulinresistens. Detta innebär att bukspottkörteln måste producera mer insulin för att hålla blodsockret under kontroll. På lång sikt kan detta leda till att bukspottkörteln överbelastas och inte kan producera tillräckligt med insulin, vilket resulterar i höga blodsockernivåer och diabetes.

För mycket sockerintag kan också påverka levern negativt. När socker bryts ned i levern omvandlas det till fett. Om levern inte kan bearbeta allt fett kan det ackumuleras och leda till fettlever, vilket kan öka risken för leversjukdomar och leversvikt.

Ytterligare en effekt av för mycket socker är att det kan påverka hjärt-kärlsystemet. Högt sockerintag kan öka risken för högt blodtryck, höga blodfetter och inflammation i kroppen, vilket alla är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

Utöver dessa direkta effekter kan överkonsumtion av socker också ha indirekta konsekvenser för hälsan. En kost som är rik på socker tenderar att vara låg i näringsämnen och kan leda till näringsbrister. Dessutom kan högt sockerintag öka risken för att utveckla karies, eftersom bakterier i munnen använder socker som bränsle och producerar syror som skadar tandens emalj.

Olika typer av socker

Socker kommer i många olika former och det är inte helt enkelt att veta vilka ämnen på innehållsförteckningen som är socker. Här kommer de vanligaste exemplen: dextros, fruktos, honung, invert socker, maltsirap, rissirap, sucrose, melass, high- fruktos corn syrup (HFS), glukos, laktos, maltos, maltextrakt, betsocker och agave sirap.

Socker i kombination med annat

När socker konsumeras tillsammans med fet mat kan det öka risken för viktökning och fetma. Socker som tillverkas av bearbetat majs (majsstärkelse och majssirap) och kombineras med olika vegetabiliska oljor får vi riktigt ohälsosamma livsmedel som driver hunger, fetma och inflammationer. Det är just den majsbaserade sockervarianten som pekas ut som viktig orsak till den extrema ökningen av fetma och diabetes i USA.

Alkoholhaltiga drycker kan ofta innehålla betydande mängder socker. Att konsumera alkohol tillsammans med socker kan vara särskilt skadligt för levern.

Stress kan påverka ätvanor och leda till ökad konsumtion av sockerhaltiga livsmedel. Socker kan ge tillfällig tröst och lindra stress på kort sikt, men långvarig överkonsumtion av socker kan ha negativa effekter på hälsan. Det kan leda till viktökning och öka risken för stressrelaterade sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. En studie fann att kronisk sockerkonsumtion kan förändra hjärnans svar på stress och öka risken för metabola störningar.

Som vanligt så är det en balanserad kost och en hälsosam livsstil som är vägen framåt.

---

Källor:

• DiNicolantonio JJ, O’Keefe JH, Wilson WL. Sugar addiction: is it real? A narrative review. Br J Sports Med. 2018;52(14):910-913.
• Malik VS, Hu FB. Sugar-sweetened beverages and cardiometabolic health: an update of the evidence. Nutrients. 2019;11(8):1840.
• Stanhope KL, Goran MI, Bosy-Westphal A, et al. Pathways and mechanisms linking dietary components to cardiometabolic disease: thinking beyond calories. Obes Rev. 2018;19(9):1205-1235.
• Chiu S, Sievenpiper JL, de Souza RJ, et al. Effect of fructose on markers of non-alcoholic fatty liver disease (NAFLD): a systematic review and meta-analysis of controlled feeding trials. Eur J Clin Nutr. 2014;68(4):416-423.
• Moynihan PJ. The role of diet and nutrition in the etiology and prevention of oral diseases. Bull World Health Organ. 2005;83(9):694-699.
• Myter om socker │ Svarar dr Mikael & TV4 – Next Level Biohacking (martinajohansson.se)
• Naturligt och tillsatt socker – hur ser du skillnad? (livsmedelsverket.se)
• Ronis MJ, Hakkak R, Korourian S, et al. Alcoholic liver disease in rats fed ethanol as part of oral or intragastric low-carbohydrate liquid diets. Exp Biol Med (Maywood). 2001;226(9):847-854.
• Malik VS, Popkin BM, Bray GA, Després JP, Willett WC, Hu FB. Sugar-sweetened beverages, obesity, type 2 diabetes mellitus, and cardiovascular disease risk. Circulation. 2010;121(11):1356-1364.
• Tryon MS, Stanhope KL, Epel ES, et al. Excessive sugar consumption may be a difficult habit to break: a view from the brain and body. J Clin Endocrinol Metab. 2015;100(6):2239-2247.