Bindväv och fascia är två närliggande begrepp som ofta används omväxlande, men de är faktiskt olika strukturer i kroppen.

Bindväv är en typ av vävnad som finns i hela kroppen och fungerar som stöd för olika organ och vävnader. Den består av kollagen, elastin och andra proteiner som ger den dess styrka och flexibilitet. Bindväv finns i olika former, inklusive löst vävnadsbindväv, tätare ligament och senor, och brosk och ben.

Fascia, å andra sidan, är en typ av bindväv som omsluter och sammanfogar olika muskler, organ och andra vävnader i kroppen. Fascia finns i hela kroppen och kan delas upp i olika lager beroende på dess position och funktion. Fascia fungerar som en mekanisk struktur som hjälper till att sprida krafter och belastningar över kroppen och som har en viktig roll i att hålla kroppen i rätt form och position.

Forskning har visat att bindväv och fascia kan spela en viktig roll i rörelse och biomekanik, såväl som smärta och skador. En del studier har också undersökt hur man kan använda terapeutiska tekniker för att påverka bindväv och fascia för att förbättra prestationen och minska risken för skador.

Vilka problem kan man få med bindväven?

Det finns flera problem som kan uppstå med bindväven och fascian, vilket kan påverka kroppens funktion och orsaka smärta och obehag. Här är några exempel på vanliga problem:

• Triggerpunkter: Triggerpunkter är överkänsliga punkter i musklerna och fascian som kan orsaka lokal smärta och refererad smärta i andra delar av kroppen. Triggerpunkter kan orsaka problem med rörlighet och styrka i musklerna.
• Bindvävsskador: Bindvävsskador kan uppstå på grund av överbelastning, trauma eller inflammation och kan leda till ärrbildning och försämrad rörlighet. Bindvävsskador kan påverka muskler, senor, ligament och andra vävnader i kroppen.
• Fibros: Fibros är en patologisk förändring i bindväven som leder till överproduktion av kollagen och förlust av elastiska fibrer. Fibros kan uppstå som en följd av inflammation, överbelastning eller kronisk sjukdom och kan orsaka styvhet och smärta i kroppen.
• Adhesioner: Adhesioner är sammanväxningar mellan bindväv och andra vävnader som kan orsaka begränsad rörlighet och smärta. Adhesioner kan uppstå som en följd av inflammation, trauma eller kirurgi.

Vad kan man göra för att underlätta för bindväven?

Det finns flera saker som man kan göra själv för att underlätta för bindväven och fascian och för att minska risken för smärta och andra problem. Här är några exempel:

• Stretching: Regelbunden stretching kan hjälpa till att bibehålla rörlighet och flexibilitet i bindväv och fascia. Fokusera på att stretcha hela kroppen, inklusive benen, ryggen, nacken och armarna.
• Foam rolling: Foam rolling är en teknik som används för att massera och lösa upp spänningar i muskler och bindväv. Genom att använda en foam roller kan man öka blodflödet och minska stelhet i musklerna och bindväven.
• Yoga: Yoga är en form av träning som fokuserar på att stärka och sträcka kroppen samtidigt som man arbetar med andning och medvetenhet. Yoga kan vara särskilt användbart för att främja rörlighet och avslappning i bindväv och fascia.
• Hydrering: Att dricka tillräckligt med vatten är viktigt för att bibehålla hälsosam bindväv och fascia. Vatten hjälper till att hålla bindväv och fascia mjuk och elastisk.
• Balanserad kost: En balanserad kost med tillräckligt med protein, antioxidanter och vitaminer kan hjälpa till att stödja hälsosam bindväv och fascia. Bland annat är C-vitamin och lysin viktiga för produktionen av kollagen, som är en viktig komponent i bindväv.

Det är viktigt att komma ihåg att dessa steg är allmänna och inte ersätter individuell medicinsk rådgivning. Din vårdgivare kommer att kunna ge dig mer specifik information och behandlingsalternativ baserat på din unika situation och diagnos.

---

Källor:

• Schleip R, et al. ”Fascia: The Tensional Network of the Human Body.” Elsevier, 2012.
• Wilke J, et al. ”What is the evidence to support the use of therapeutic ultrasound in managing chronic low back pain due to joint dysfunction? A systematic review.” Clin Rehabil. 2019 Jun;33(6):963-973.
• Langevin HM, et al. ”Fascia Science: From Basic Science to Translational Application.” Front Cell Dev Biol. 2019 Mar 20;7:17.
• Shah JP, Thaker N, Heimur J, et al. ”Myofascial trigger points then and now: a historical and scientific perspective.” PM R. 2015 Jan;7(1):746-61.
• Banes AJ, Tsuzaki M, Yamamoto J, et al. ”Mechanoreception at the cellular level: the detection, interpretation, and diversity of responses to mechanical signals.” Biochem Cell Biol. 1995 Jan-Feb;73(1-2):349-65.
• Langevin HM, Stevens-Tuttle D, Fox JR, et al. ”Ultrasound evidence of altered lumbar connective tissue structure in human subjects with chronic low back pain.” BMC Musculoskelet Disord. 2009 Mar 3;10:151.
• Langevin HM, Bouffard NA, Badger GJ, et al. ”Dynamic fibroblast cytoskeletal response to subcutaneous tissue stretch ex vivo and in vivo.” Am J Physiol Cell Physiol. 2005 Sep;289(3):C881-91.
• Schleip R, Müller DG. ”Training principles for fascial connective tissues: scientific foundation and suggested practical applications.” J Bodyw Mov Ther. 2013 Apr;17(2):103-15.
• Best TM, Hunter R, Wilcox A, et al. ”Hydration for optimal health and athletic performance.” Physician Sportsmed. 2014 Feb;42(1):90-9.
• Wu JJ, Eyre DR. ”Matrices of types I, II, III, V, and XI collagen contribute to the mechanics of the heart valves and their adjacent connective tissues in normal and pathological states.” J Cardiovasc Transl Res. 2011 Feb;4(1):22-33.