Nästan varenda cell i kroppen har en egen inre klocka. Förenklat skulle man kunna säga att en inre klocka funkar som en schemaläggare, som dikterar vad cellen ska göra under olika tider på dygnet. Under kvällstimmarna kan till exempel levercellerna bryta ner alkohol snabbare än under dagen. År 2017 gick Nobelpriset till det här forskningsfältet, som därmed fick ett erkännande för sin effekt på människors hälsa.
Att gå emot kroppens inbyggda tidsrytm är som att vara en skiftarbetare. Här kommer några exempel:
- Skiftarbete. Att arbeta som skiftarbetare med oregelbundna tider över dygnet är farligt för kroppen. Det är dokumenterat att skiftarbetare upplever fler hälsoproblem än de som inte arbetar skift. De som jobbar skift brukar särskilt drabbas av mag- och tarmsjukdomar, fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.
- Social jetlag. Genom en enda festnatt så kan man få en lika stor störning på dygnsrytmen som när man reser över flera tidszoner. Samma fenomen visar sig om man går och lägger sig vid olika tider på vardagar och helger.
- Digital jetlag. Där kroppen befinner sig i en tidszon och sinnet verkar i ett annat.
Det finns fem avsnitt skrivna om cirkadisk rytm: intro, mat, sömn, fysisk aktivitet och optimal arbetsdag. Detta avsnitt är en introduktion. Texten är hämtad från boken 24-timmarskoden av dr Satchin Panda,
Ögat – melanopsin
Människans ögon fungerar som en kamera. Den innehåller miljontals stavar och tappar, celler som fångar detaljerna av en bild i hög upplösning och skickar informationen genom långa, trådlika nervceller till hjärnan. År 2002 upptäcktes ett protein som känner av ljus och finns utöver stavarna och tapparna, och som faktiskt är den ljussensor som justerar den dagliga sömn- och vakenhetscykeln efter ljuset. Det här ljusavkännande proteinet kallas melanopsin.
SCN – din chefsklocka
SCN, suprachiasmatiska kärnan, fungerar som en överordnad klocka och är strategiskt placerad i hypotalamus. Det vill säga mitt i hjärnans bas, där även ledningscentralen för hunger, mättnad, sömn, vätskebalans, stressreaktioner med mera finns. De 20 000 celler som SCN består av är indirekt kopplade till hypofysen, som producerar tillväxthormon, binjurarna, som utsöndrar stresshormoner, sköldkörteln, som producerar sköldkörtelhormoner, och könskörtlarna, som producerar könshormoner. SCN är också indirekt kopplad till tallkottkörteln som producerar sömnhormonet melatonin.
Näthinnans meanopsinceller är direktkopplade till SCN, och det är därför vår överordnade klocka är framför allt känslig för blått ljus. När ljuset ställer om SCN, ställer denna i sin tur om alla andra klockor som påverkas av hypotalamus: hypofysen, binjurarna, tallkottkörteln och så vidare. De andra klockorna i kroppen, som leverklockan och tarmklockan, skapar sin dygnsrytm utifrån SCN-signalen i kombination med tidpunkterna för våra födointag. SCN-klockan står även i förbindelse med hjärnans hungercentrum.
Klockorna i olika organ fungerar som en orkester som tillsammans skapar tre viktiga rytmer som utgör den viktigaste grunden för vår hälsa: sömn, näringstillförsel och aktivitet. När alla tre rytmer fungerar perfekt har vi utmärkt hälsa. När en rytm bringas ur balans störs de andra till slut också, vilket skapar en nedgående spiral av dålig hälsa.
Det positiva är att du kan optimera klockorna på ett par veckor.
Läs mer:
Källa: dr Satchin Panda (2020), 24-timmarskoden. Bonnier Fakta.
Mia Isaksson 
Lämna en kommentar